Hörneå bys hemsida
web-redaktör:
lena.lindholm
kontakt

Dragspelsepoken med Algot

Musik i Hörneå

Hörneås historia

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Artikel 2:

Dragspelsepoken med Algot

På Becken-webben förknippas namnet Algot Engström med fotografier. Algot fotograferade mycket i sin ateljé, lokalt i omgivningen, men även på resande fot under perioden 1910 till tidigt 50-tal. Algot var även konstnärligt intresserad, med en del sparade teckningar som känns intressanta. Hans tredje artistiska ådra ägnades musik.

Algot med Dragspel

Bild 1. Algot sitter i skogsbacken med sitt fina dragspel, ca 1920.

I nutid, då musiken har ett närmast oändligt antal former, kan det vara svårt att föreställa sig hur det förhöll sig för 100 år sedan, på Algots tid. Idag är den musikaliska ”globaliseringen” nästan total, med internet och media. Men, redan då Algot föddes 1887 hade Edisons fonograf och grammofonens runda skivor uppfunnits. Grammofonen konstruerades av tysken Emile Berliner i början av 1880-talet. Grammofonen konkurrerade sedermera ut fonografen på 1920-talet. Vid början av 1920-talet gjorde även kristallmottagaren (radion) sitt intrång i de svenska hemmen. Radion var ett annat av Algots stora intressen. Den tidiga radioepoken kommer belysas på en kommande sida på Becken-Webben. Talfilm hade sin början på det sena 1920-talet, med bland annat Al Jolson i filmen ”Jazz Singer” från 1927. Musiken var inte så ”lokal” och ”traditionsbunden” som man kanske vill tro. I Algots arkiv finns kilovis med sparade gamla nothäften, både svenska och från utlandet. Att musiktradition spreds även innan radio och grammofonens epok framgår i en annan artikel på Becken-Webben, den om Spel-Erik i Hörneå

Algot med dragspel

Bild 2. En stolt Algot visar upp sitt dragspel, ca 1915. Kanske har det 4-radiga spelet nyligen köpts in. Sannolikt hade han ett 2-radigt spel innan dess. Sedermera investerade han i ett 5-radigt spel som finns bevarat idag och som gick i spelande arv till brorsonen Lennart, och därefter till den icke dragspelande skribenten.

Med några förenklade reflektioner för tiden då Algot dök upp på estraden kan dåtidens musicerandet haft ungefär 5 olika inriktningar. 1) Den kyrkliga musiken exponerades nog de flesta för vid helgens högmässa. 2) Den militära musikens marscher hördes säkerligen i dåtidens Umeå. 3) Det som vi idag kallar ”klassisk musik” kunde höras på fonograf, grammofon eller i konserthallar i mån man hade tillgång till sådan lyx. 4) Sedan bidrog nog stenkakan och radion till att sprida ”populärmusik” från revyteatern. Musik av Ernst Rolfs, Karl Gerhard och Jules Sylvain hördes säkerligen frekvent, och nynnades på till vardags. De kända låtskrivarna hette egentligen Ernst Ragnar Johansson, Karl Emil Georg Johnson och Axel Stig Hansson till skillnad från deras artistnamn!  5) I övrigt spelades ”folkmusik”. Om man med folkmusik menar det som spelades i ”stugor och på logar” så kan nog dragspelet hänföras dit. Dragspel var Algots favoritinstrument.

Magdeburgspel

Bild 3. Säljbroschyr från 1906.

Dragspelet anses uppfunnet år 1822, av tysken Friedrich Buschmann. Instrumentet var en teknisk bedrift som utvecklades steg för steg. Egentligen hade instrumentet sitt ursprung i munspelet. Under Algot Engströms tidevarv verkar dragspelet nått sina 5 rader av knappar, likt idag. Genom att bläddra i Algots sparade broschyrer, kvitton, och musiktidningar kan man följa historien. Begreppet ”Magdeburgare” var ett litet så kallat ”durspel”. Det hade troligen sitt ursprung eller tillverkades i den tyska staden med samma namn. Bild 3 visar en broschyr daterad 1906 där man kunde köpa ett sådant spel. I musikaliska termer hade durspelets tvåradiga klaviatur kompletterats med några extra knapparna med halvtoner. Med denna utveckling så kunde en så kallad ”kromatisk skala” spelas. Att Algot intresserade sig för noter beskrivs nedan. Dessvärre finns få skrivna nothäften bevarade efter Algot. Men, i ett av dessa ses hur Algot teoretiserade kring olika skalor, även den ”kromatiska" (Bild 4).

Kromatisk skala

Bild 4. Algots analys av skalor.

Dåtidens dragspel kan liknas vid dagens ”syntar”. Spelade man dragspel var man modern till det yttersta. Detta känns inte lika aktuellt idag. I en sparad säljbroschyr från 1928 (bild 5), som täcker in alla sorters instrument, så dominerade dragspelet.

Broschyr 1928

Bild 5. Säljbroschyr från 1928

Bild 6 visar ett 5-radigt spel som liknar Algots äldre 4-radiga instrument. Lyxspelet vid den tiden ses på bild 7. Det kostade hela 325 kr. Man slås av formuleringen i första meningen, att ”Varje musiker vet att ett Remospel är det bästa spel som bjudes honom, …” Det var övertydligt att kvinnor inte var i behov av något Remospel.

Remospel

Bild 6. Remo-spel av enklare modell med 5 rader.

Remospel Lyx

Bild 7. Lyx-Remo 1928.

I samma broschyr kan man inte undgå dåtidens instrument för ”trummisar”. Jazzen hade utvecklats i USA men slog igenom i Europa under 20-talet. Här annonseras ”Jazzslagverket Mignon” ut till det facila priset av 175 riksdaler (bild 8).  Algot bytte senare ut sitt dragspel till ett modernt 5-radigt, i gulnad celluloid och pärlemor. Instrumentet lever kvar idag (se text till bild 1), medan Algot dessvärre gick bort 1957.

Trumset 1928

Bild 8. Trumset 1928, med ett sådant batteri platsade man i dåtidens Rolling Stones, om man ska tro säljannonsens övriga text.

Algot komponerade egen musik, och var en erkänt duktig dragspelsmusiker. I boken ”Hörneå, vår by, dess historia” berättas att då en cirkus skulle besöka Umeå så hade man engagerat Algot. I reklambladet sades; ”Att en av Västerbottens skickligaste dragspelare, Algot Engström, Hörneå, medverkar”. Kanske togs bild 9 i detta syfte, ett säljande koncept av Algots musicerande. Algots studier av notsystemet fick honom på nya tankar. Undertecknad kan inte annat än att hålla med om att det etablerade notsystemet är en ren katastrof. Det är okänt hur Algots nya notsystem exakt var uppbyggt, men kanske hade det fler notrader för tangenter och att tonlängden var markerad utmed den horisontella axeln av tid och rytm. Uppenbarligen var Algot starkt övertygad om det förträffliga i sin nya uppfinning. Historien berättar att han skickade konceptet till en Professor vid musikakademin i Stockholm. Professorn var tydligen inte lika övertygad som Algot. Det hade varit roligt att höra Professorns kommentar. Att ändra ett notsystem med månghundraårig tradition låter sig inte göras så lätt. Sannolikt var dock Algot långt före sin tid. Dagens digitala hantering av toner har ett logiskt språk, som datorn lätt översätter från det krystade notpappret. Kanske hade Algots notsystem framtiden för sig?

Algot med dragspel

Bild 9. Algot spelar på 4-radigt dragspel iförd kritstreckskostym, ca 1925. Fotot är taget i Algots egen ateljé hemma på gården. Bakgrunden känns igen på många kort, och stolen finns kvar än idag.

Som kreativ musiker önskade Algot sprida sina kompositioner. Låtar skickades till andra musiker och till förläggare. Det har berättats från flera oberoende källor att Algot försökte intressera den då populära megastjärnan Andrew Walter för sina kompositioner. Detta redogörs även för i den ovan nämnda boken "Hörneå, vår by, dess historia". Rimligen handlade det om 1930 eller 40-talet. Andrew Walter var från Gäddede och hette egentligen Anders Valter Persson. Han blev så framgångsrik att han startade ett eget förlag. I mån Algot skickade sina alster nedtecknade enligt sitt eget nya notsystem eller skrivet mer traditionellt vore intressant att veta. Om Andrew Walter försökte läsa låtarna enligt Algots eget notsystem hade nog Walter kliat sig i huvudet till den grad han blev tunnhårig! Och tunnhårig verkar han ha blivit enligt foton kända på nätet. Algot fick inget svar från Andrew Walter. Svaret kom istället på radion, där Algot med stor irritation kunde höra sina kompositioner spelas under Walters namn. Det har i dramatiska ord berättats hur Algot reagerade. Substansen i denna historia är begravd tillsammans med Algot själv, men uppenbart är att Algot försökte sprida sin musik, kreativ som han var. Idag finns regler om upphovsrätt och dokumentering. Likväl kan musik spridas på helt nya sätt som inte var kända då. Algot var kanske lite naiv och godtrogen, men hur skulle man bete sig förr i tiden för att bli ”kändis”? Ifall Algot lyckats hade han kanske hetat "Al Beck"!

Jul hos Algot och dragspel

Bild 10. Artikeln avslutas med en julbild, med passande dragspel framför Algot och med pyntad gran i bakgrunden, ca 1920.

 

Gunnar Engström 2009-03-07

 

 

Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se