Hörneå bys hemsida www.becken.se
Landskap och Län - fortsättningen
Titeln till denna artikel innehåller mycket och många. De som bidrar till texten är förutom undertecknad Skribent; Becken-Webbens distansskribent Ingemar Häggström samt författarna till boken om landskapsgränsen mellan Ångermanland och Västerbotten, Staffan Norstedt med dottern Gudrun.
Intresset för historia, inte minst geografi och lantmäteri delas av många. Definitionen av ordet "många" är okänt men onekligen lever frågan kvar på Becken-Webben och därav ännu en artikel på temat. Tema kan även beskrivas som en fråga: Bor man i Västerbotten eller i Ångermanland? Man kan även fråga sig vad som menas med; Landskap, Län, Härad, Socken, Kommun, Stad, By, etc?
I en föregående artikel hörde Staffan Norstedt av sig till Redaktionen, detta om Skeppsholmen utmed den gamla landskapsgränsen mellan Västerbotten Ångermanland. För Skribenten var Skeppsholmen intressant i termer av hamn och ett förmodat skeppsbygge på platsen. Staffans intresse för Skeppsholmen var dess riktmärke för landskapsgräns.
Skillnad mellan Landskap och Län är komplicerat och bidrar till många förvecklingar då gränser och begrepp ibland flyter samman. Detta ska vi försöka reda ut i denna artikel. Upprinnelsen var då Ingemar Häggström hörde av sig till Redaktionen i frågan. Undertecknad bad Ingemar skriva en text att lägga ut på hemsidan. Vi inleder med Ingemar Häggströms berättelse.
Landskapsgränsen
Under mina år i Hörnefors Centralskola runt decennieskiftet 1970 diskuterades ibland viktiga principfrågor. En sådan diskussion gällde var landskapsgränsen mellan Ångermanland och Västerbotten egentligen går. Jag kommer inte ihåg vem av de två inspirerande lärarna Kjell Innala eller Bo Sjöstedt som var motpart i just detta samtal. Läraren ansåg att landskapsgränsen flyttats till Hörnefors kommuns norra gräns i samband med att Hörnefors blev en egen kommun 1913, eftersom en landskapsgräns inte kan gå rakt igenom en kommun. Jag tog hjälp av min farfar Abel för att överbevisa läraren. Min farfar var nämndeman vilket gjorde att jag kände mig säker på min sak. Frågan förblev olöst.Västerbottens läns- och landskapsgränser är sannerligen ett förvirrande ämne men idag identifierar sig nog de flesta som bor inom Västerbottens länsgräns som västerbottningar.
Sedan början av 1600-talet har de svenska länen varit de faktiska förvaltningsområdena. Landskapen har egentligen inte haft någon formell betydelse. Ett län var sedan organiserat i häraden, socknar, städer och byar. År 1637 avskildes landskapet Västerbotten från Hudiksvalls län. Fram till 1810 förblev Västerbotten sedan ett eget län, från Bäcks och Hörne byar i söder till Kemi i dagens Finland. Den västra och norra gränsen för Västerbotten utgjordes av den så kallade lappmarksgränsen.
En viss justering av den södra gränsen gjordes 1766 sedan Västernorrland och Västerbotten hade varit oeniga om var gränsen gick. Den nya södra landskaps- och länsgränsen stadfästes av kung Adolf Fredrik. Den streckade linjen (se bild 1), visar Umeå kommuns (tidigare Hörnefors kommuns) södra gräns. Häromåret vandrade min klasskamrat från Hörnefors Eric Persson och läraren på Dragonskolan Bettan Uppsäll efter landskapsgränsen från havet till Björnlandsbäck vid Pengsjö. Som guide hade de Gudrun & Staffan Norstedts bok ”Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark”. På sin vandring kunde de lokalisera många av de rösen och ristningar som markerar landskapsgränsen.
Västerbottens län var identiskt med Västerbottens landskap fram till 1810 då, efter freden i det rysk-svenska kriget 1808–09, Västerbotten delades upp i två län: Västerbotten och Norrbotten. Samtidigt överfördes Nordmalings och Bjurholms socknar från Västernorrlands län till Västerbottens län. De 11,000 västerbottningar (de flesta finsktalande) som bodde öster om Torne älv kom efter freden att tillhöra storfurstendömet Finland i det ryska imperiet.
Strax efter det att den nya länsgränsen etablerats år 1810, skriver den allmänbildade prästen i Umeå landsförsamling Pehr Stenberg (1758-1824) följande, i sin Umebeskrivning, om den järnmalmstavla som flyttades från ungefär Ängerån till den nya länsgränsen:"Gamla lands rå emellan Westernorrland och Westerbotten war efter linien /å/, (läs: ungefär Ängerån) på hwilken wid landswägen /c/ (läs: Gamla Kustlandsvägen) i mina barna år stod en stor järnmalms tafla med påskrift derom, men när Nordmalings Socken förenades med Westerbotten, så flyttades samma tafla till 2 1/2 fjerdingswäg (läs: 6680 meter) söderom Awa Gästgifwaregård.”
Det gläder mig att det numera finns en skylt efter Botniabanan mellan Ängersjö och Hörneå byar som markerar landskapsgränsen. Det innebär att den diskussion som påbörjades för ett halvsekel sedan på Hörnefors Centralskola nu äntligen kan anses vara avslutad.
Ingemar Häggström
Bild 1. Karta ur boken "Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele Lappmark" (Gudrun Norstedt och Staffan Norstedt, sida 35, Thalassa förlag Umeå 2007). Gudrun Norstedt har skickat bilden till Becken-Webbens Redaktion och tillåter publicering.
Ingemars frågeställning om det flyttade landskapsmärket avhandlas i boken om "Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele Lappmark". På sidan 54 återfinns rubriken "Gamla fjärdingsstolpen", och där finns även en parallell till bild 2. I boken (sida 56) är det dottern Gudrun som står på monumentet, en vinterdag. I bild 2 är det Staffan som står på monumentet, till synes en vårdag. I boken på sidan 106 diskuteras även huruvida monumentet i bild 2 borde eller kan flyttas tillbaka till sin gamla plats i närheten av Bäcken by.
Bild 2. Staffan Norstedt på monumentet utmed 1600-talets gamla kustväg, på länsgränsen mellan Västernorrland och Västerbotten, söder om byn Ava. Monumentet utläses: AF (kung Adolf Fredrik), Gränse Märke Emellan WästerNorrlands Och WästerBottns Läner, Åhr 1769. Upprest Af P.A. Örnsköld. Landshöf öf W:Norl. Ridd. Af K:M:Nord:St:Or (förtydligande; upprest av Per Abraham Örnsköld, Landshövding över Västernorrland. Riddare av Kunglig Majestäts Nordstjärneorden). Det är tydligt att utrymmet för bokstäver tog slut vid gjutning vilket framtvingat en del förkortningar.
Staffan skickade även ett utsnitt av Hulphers karta som visas i bild 3. Ursprunget var lantmätare Eric Calwagens karta över Ångermanland från 1780 som i sin tur var baserad på mätningar i samband med kartläggning av landskapsgränsen mellan Ångermanland och Åsele lappmark vid 1760-talet.
Bild 3. Hulphers karta.
Till kartan hör även en text som adresserar föreslagen gränsdragning och riktpunkter (se bild 4). Även denna skickades till Skribenten av Staffan Norstedt. Staffan berättar att han skannat både karta och text från ett exemplar som finns hos biblioteket i Örnsköldsvik.
Bild 4. Beskrivande text till Hulphers karta. Se text för mer detaljer.
Texten i bild 4 uttolkas texten med ursprunglig stavning. Gudrun Norstedt har korrigerat/förtydligat ett par av Skribentens ord, men ungefär:
Efter långwarig twist om skilnad emellan Ångermanland och Westerbottn, sedan den 1762 förordnade Råskillnads Deputationen derom undersökt, samt Ingen.(-jör) Walanger och Clausen författad Chartor öfwer praetentions linierne, faststältes wid 1766 års Riskdag, följande råmärken emellan dese Landskap, emot Umeå wid Nordmaling 1:o Klocksten på Björnön wid sjösidan. 2:o Gamla fjerdings-stolpen 1 tredjedels fjerd.(-ingsväg) norr om Ängerså bro. 3:o Räfwel-Kläps Rå. 4:o Sqwalpsjö-hällan. 5:o Hösjö-klubben. 6:o Trollberget. 7:o Pers- eller Råberbet. 8:o Killing-holmen i Pengsjön. 9:o Bjänlands-bäcks Rå. 10:o Norrberget wid Armsjön. ......
Bild 5. En karta skapad av Skribenten som visar hur gränsmärket flyttats utmed den gamla kustvägen (röd linje), från trakten av Hörneå/Hörnefors (nordöst i kartan) till söder om byn Ava på gränsen mot Grundsunda (sydväst).
Med stort intresse känns en del formuleringar/stavning igen i den gamla texten (bild 4), detta från bybor som gått ur tiden och hur platser uttalats, exempelvis uttrycket "Räfwel-Kläps Rå".
Bild 6. Karl-Erik Bergström på toppen av Ravelkläppröset, pekandes ut riktningen å "Räfwel-Kläps Rå".
Vill man fundera ännu mer på gamla uttryck föreslås begreppet "hundare", exempelvis om man bor i "Fjärhundra" eller "Attunda".
Becken-Webben tackar Ingemar Häggström, Staffan Norstedt och Gudrun Norstedt för deras bidrag till vår hemsida.
Gunnar Engström, 2024-11-23
P.S
Staffan berättat - att ifall någon önskar ett exemplar av boken "Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele Lappmark" så finns en restupplaga som säljs för 50 kr styck. För detta behöver en kontakt etableras med Staffan - en kontakt som kan förmedlas genom att skicka ett mail till Becken-Webbens Redaktion (förutsatt att det inte blir en storm av förfrågningar).
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se