Hörneå bys hemsida www.becken.se
Historiska fiskare
Fiskare i Hörneå med omnejd, på 1940-talet
Artikelserien om gamla yrken fortsätter med fiskarna. Hörneå tros ha haft en egen hamn ute på ”Hammarn”, i byns södra spets (läs om Hörneå för 2500 år sedan). Förmodligen var passagen till Bottenviken segelbar fram till för ca 500 år sedan. Landhöjningen gjorde sitt till att förpassa byn mot inlandet. Eftersom fisket fortsatte att vara en viktig inkomstkälla och födkrok på olika sätt, så var nog vägar och stigar upptrampade ned till Bjennön. Denna ö reste sig ur havet för ett antal hundra år sedan och tillfördes säkerligen Hörneå by då bykärnan kröp inåt landet. Den senare teorin får dock beskrivas som en spekulation.
Ännu finns gamla fiskegarn och redskap bevarade i många hus. I en av byns ”stolpbodar” finns fortfarande gamla nät i uråldrigt material, kanske bomull eller hampa (läs mer i Fiskeriverkets faktablad ). Näten faller sönder så fort man tar i dem. Som ung fiskefantast försökte skribenten fiska med ett sådant garn i Mjösjön, så sent som på 60-talet. Nätet tålde dock inte vatten, utan föll sönder till oigenkännlighet, till fiskarnas belåtenhet men utövarens besvikelse. Ett annat tecken på fiskeriets betydelse sågs då fotografen Algots Engströms hus började utforskas. I bjälklagets sågspån hittades en stor mängd näverrullar, elegant tillskurna. Man insåg ganska snart att dessa var ”flöten” för näten. Även sänken hittades, som ett näverkuvert med en lite rund sten i. Varför man fyllde ut bjälklaget med flöten och sänken förstår man inte idag.
Fotografen Algot Engström från Hörneå följde med ett fiskarlag på deras äventyr en kväll runt midsommar. Tydligen övernattade han tillsammans med de övriga fiskarna, och hade kameran i högsta hugg. Att fotografera kvällstid i den lilla fiskeboden, kanske på en ö i Hörnefors skärgård, låter som en bedrift. Han behövde ju blixt och andra hjälpmedel. Det blev som en liten fiske-resa dokumenterad i bild. Tiden tros vara 1940-tal. Bäst hjälp till datering får man av den lastbil som hämtar upp fisken efter strapatserna till sjöss. Hela serien återges nedan. Dessvärre har skribenten förstört bilderna genom att lägga till diverse pratbubblor. Bilderna är så tysta och stillsamma i sin framtoning, så undertecknad kunde inte motstå detta nidingsdåd. Dessvärre har inte skribenten den rätta känslan för dialekten, uppvuxen som man är i Mellansverige. Ett försök görs, förmodligen inte till det bättre, och inte menat att raljera med fiskarna, dvs männen i bild. Om någon läsare önskar korrigera pratbubblornas stavning, vänligen hör av Er till redaktionen. Bilderna nedan får tala för sig själv.
Gunnar Engström, 2009-02-21
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.
Besökare