Hörneå bys hemsida www.becken.se
Hörneå för 2500 år sedan
-Topografihistoria
Denna artikel började med ambition att beskriva det sevärda gravröset på Granberget (i norra och inre delen av byn). Tanken var att ange höjd över havet för att få en ungefärlig uppfattning om åldern på röset, i relation till landhöjningen. Här började något intressant som gjorde att Gravröset fick flytta till en annan sida.
Vem levde i Hörneå för 2500 år sedan, eller för 1000 år sedan?
-På den förra frågan är svaret nog enkelt, troligen ingen. Istället fanns kanske ett vandrande folk som levde av fiske och jakt, men som tyckte platsen var så pass bra att man bemödade sig med att hedra stället med ett gravröse vid vattenkanten.
-På den andra frågan blir man lite mer tveksam. Bybor idag har nog en bild av Hörneå som sträcker sig ungefär till 1700-talet, och en del byggnader finns kvar sedan dess. De personer som levde här dessförinnan är i mångt och mycket ett mysterium. En del källmaterial verkar gå tillbaka till 1500-talet och där uppgifter finns om 2 bybor; Larrens Hermansson och Ioon Lekare (enligt boken Hörneå, vår by, dess historia).
Efter att ha studerat topografin i relation till landhöjningen och jämfört med vägar, kända stigar och ”gårdsnamn” kanske Hörneås historia går ytterligare tillbaka i tiden, kanske 1000 år. Denna utredning har ingen vetenskaplig ambition och orden får tolkas med försiktighet.
Karta 1 (se nedan) visar den ort vi känner till idag. Den baserar sig på ”Fältkartor” från ”Rikets Allmänna Kartverk” 1969. Dessvärre bedömdes att Hörneå inte var någon viktig plats så man placerade skarven mellan två kartor just genom byn (därav ett vertikalt streck strax öster om Mjösjön). Kartans höjdmätningar är gamla och säkert behäftade med diverse fel och har sitt ursprung i mätningar från år 1900. Precisionen har däremot stegvis förbättrats med Lantmäteriets revision på 50-60-talet (kallad RH70). Lantmäteriet har infört ett nytt system RH2000 och nedanstående karta stämmer inte exakt med nyare versioner, men felet torde inte ha betydelse för denna ”kvasihistoriska” analys.
Karta 1
Bildsekvensen nedan beror lite vilket landhöjning man räknar utifrån. För att inte förpassa Hörneås historia ända tillbaka till stenåldern räknades först på ett medelvärde om 15 mm/år. Men, efter sökning via Lantmäteriet och även Räddningsverkets kartor kommer man fram till 8 mm/år för regionen, vilket tillhör de största talen för Riket. Landhöjningen var rimligen större tillbaka i tiden, och som medelvärde och för enkelhet räknas med 10 mm/år och uppdelat på 5 meters nivåer (år efter Kristi födelse 1469, 969, 469 och 531 före Kristi födelse).
Karta 2 visar Hörneå år 1469.
Man noterar att stora delar av det moderna Hörnefors låg under vatten. Att notera är att Bruket (vid gamla kyrkan och dammen) förmodligen hade en segelbar ränna som gjorde transporter drägligare, i mån de nu fanns någon tidigare verksamhet på platsen innan 1700-talets järnbruk och såg. Även Hörneå hade en förträfflig och skyddad hamn (ungefär där Karl-Erik Bergström bor idag, Hörneå 6:1). Orten Bredbogen ligger utmed den ena av två kanaler ut till havs. Om namnet Bredboden syftar på den mellanliggande och breda ön, landtungan där nuvarande hus är belägna, eller viken som sådan är oklart. Namn som Strandgården, Strandbacken och Strandberget får sin naturliga förklaring, de låg nämligen nära vattnet (se nedre vänstra hörnet av kartan). Så är det ju inte idag. Det nu rivna huset där Albert och Jenny Johansson bodde på tidigt 1900-tal låg oförklarligt placerat mitt i skogen. Det öde huset hade en trolsk karaktär (läs mer i boken Hörneå, vår by, dess historia). Huset sägs ha flyttats till sin senare plats år 1927, 400 meter åt väster. Ursprunget låg på östra sidan om bäcken, således med tomten placerad just vid vikens topp, och då förmodligen med vacker utsikt och gynnsamt fiske. Man noterar även att den gamla Riksväg 13 i princip låg under vatten. Istället fick man färdas via dåtidens E4 från Ängersjö till Hörneå Södra, med risk för att bli våt innan man kom till Karl-Erik. Förmodligen fanns en annan sträckning den sista biten av vägen mot centrala Hörneå.
Karta 2
Karta 3 visar Hörneå år 969.
Hela Hörnefors låg under vatten. Man har svårt att tro att någon bodde i Hörneå vid denna tid, men man noterar med tydlighet den vägsträckning som löper genom byns inre delar. Detta blir extra tydligt i den väg som löper från Åke och Barbro Gunnarsson (Hörneå 7:9) i riktning mot Bruket (över Bumyrbäcken). Dess sträckning låg på fast mark nära strandkanten. Hörneå by är och kunde vara beläget utmed den smala ås som löper i nord-sydlig riktning och hamnen torde varit bra med vågbrytande och skyddande skär mot havet.
Karta 3
Karta 4 visar Hörneå år 469.
Berättelsen blir mer och mer krystad, men… Man slås av den båge som vägen gör runt viken innerst i byn, en observation med viss reservation (se karta 5). De äldsta husen i Hörneå tros ligga just vid basen på den halvö som löper ut mot havet, vid vägkorsningen med gamla mjölkbryggan (sedan länge försvunnen). Dessa hus torde ju inte ha funnits år 469(!), men möjligen utgjordes marken av populära tomter. Eller, så markerar vägarna rester av den gamla "Nordanstig" som folk vandrade på utmed kustlinjen. Markerat i rött är den så kallade ”Vintervägen” som posten nyttjade. Rester av denna finns kvar och minnet av den lever kvar som begrepp än idag. De markerade blå vägarna mot ”Hörneå centrum” finns kvar idag, och den blå sträckan uppe i nordvästra hörnet är en gammal vägsträckning som finns antydd på Fältkartan från 1969. Skribenten utforskade denna väg 1980 med fynd av diverse brorester. Rimligen finns fler vägsystem och stigar som nu fallit i glömska och inte återges på kartan. Hör av er till redaktionen ifall ni känner till detaljer om andra vägar. Huruvida dessa vägar och stigar ger stöd för att Hörneå var befolkat under forntid är mycket spekulativt.
Karta 4
Karta 5 ger en förstorad bild av Hörneå centrum år 469 och med markerad vägsträckning. Vägbågen "runt den västra viken", där Leif Borch och Siv Sjöström (Hörneå 7:3) bor innerst, synes vara en tämligen sentida sammanbindning av vägar (ca 100 år, se separat karta på sidan om "Skiftesdelning"). Resonemanget haltar betänkligt. Hur som helst, man förundras kring den väg som idag löper in i skogen bakom Bertil Erikssons hus (Hörneå 6:6) och varför denna går just utmed höjdkurvan för 15 meter. Denna väg kan ha åldrig historia, och i mån den fortsatte norrut eller ifall den hade sammanbindning med fastigheten strax mot öster (Robin och Susanne Ragnarsson, Hörneå 6:13) är okänt vid skrivandets stund.
En helt annan förklaring är att man inte önskade förstöra bra åkermark med vägar och att vägar passade bättre på fast mark där vattnet rann av. Således ska man nog inte ställa allt för stora förhoppningar till att Hörneå centrum var befolkat år 469.
Karta 5
Karta 6 blickar tillbaka mot år 531 före Kristi födelse, då vattennivån motsvarade 25 meters landhöjning. På denna tid var det bra att bo ”uppe på Gran”. Röd prick markerar det röse där någon under yngre bronsåldern begravde sin döde. ”Gran” är idag en del av Hörneå by som besöks ofta, och således kan man bevisligen hävda att byn var ”befolkad” även på denna tid, om än inte på några ”gårdstun” kända idag. Röset ligger på 35 meters höjd och möjligen kan historien gå ännu längre tillbaka i tiden. Läs mer om Granröset på annan sida.
Karta 6
I sammandrag, och utifrån kartornas karaktär, torde man våga föreslå att Hörneå var befolkat för ca 500 år sedan. Det starkaste argumentet som framkommit i denna amatörmässiga utredning är namnet ”Strandgården”, som inte har någon naturskön utsikt idag. Kanske vågar man sträcka sig ännu en bit bort i medeltiden. Hörneå var även populärt under senare bronsåldern, med två kända rösen. Man kan undra vad folk sysslade med under perioden från bronsåldern till ”modern tid”!
Gunnar Engström 2008-12-30
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se